Söndag igen. Den som inte har humor. Tar inte lätt på livet.

Söndag igen och snart jobbet. Tänkt mycket på det att människor utan humor ska jag hålla mig borta ifrån. Dessa förstår inte heller ironi. Människor som tänker läänge innan dom talar blir jag rädd för. Det kan stå för lögnhalsar. Mycket jag kommer att tänka på nu när jag ska blogga. Jag anses som snygg och proper vid första intrycket. En snäll liten tjej som folk ofta bedömmer utifrån mitt ljuva jag. Ack, vad dom bedrar sig. När jag öppnar munnen så försvinner denna ljuva varelse som ett skott. Tjejer blir fördömmande och pojkar blir hängandes i kjoltyget. Så är det att vara snygg och rapp i käften. När jag ska förhandla på mitt jobb så får jag kämpa alldeles extra för att bli tagen på allvar av det manliga könet. Den kvinnliga arten går inte att göra nåt åt eftersom det oftast förs en dialog bakom min rygg. Oftast kvinnor som inte tycker om sig själva. Som ser sig som misslyckade. Jag är provocerande! Jag har alltid varit det. Endast genom att finnas till och ha åsikter som jag står för. Väldigt synd om mig som är så snygg. Nu vrider det sig i magen på somliga. Saliven rinner på en del och en del tuggar nog fradga vid det här laget. Medan jag ska ha en härlig ledig dag innan allvaret börjar igen,måndagmorgon. Alltid är det måndagmorgon...//Jill